En fråga som kommit upp på sistone här i bloggen är om förlag registrerar alla inkomna manus. Håller vi reda på hur många gånger en aspirerande författare har skickat in? Kan det vara en nackdel att skicka in många gånger till samma förlag?
Rutinerna skiljer sig förstås åt mellan olika förlag, beroende på storlek, antal inskickade manus per år, typ av förlag osv. Men svaret på huvudfrågan är att de flesta förlag nog faktiskt för någon typ av register över alla inkomna manus. I registren kan exmepelvis uppgifter om författare, manus och eventuella tidigare kontakter förlag-författare lagras.
Tycker vi då att ni är jobbiga om ni skickar in nya manus hela tiden? Nej, det tycker vi inte! Fast det är klart står det "lycka till på något annat förlag" i svarsbrevet kanske man inte ska skicka samma typ av text till just det förlaget igen. Men mitt huvudbudskap är oavsett: Skriv på! Och, läs noga nu: om ni får svarsbrev innehållandes tips på förbättringar - ta till er dem! Skriv om och ha inte för bråttom. Det kan verka lite oseriöst om ni en vecka senare skickar in manuset igen. Att förändra tar tid. Jobba jobba jobba på ert skrivande och ge inte upp!
Inlägg
Snyggparet särbehandlas i ”Gift vid första ögonkastet”
10 timmar sedan
7 kommentarer:
Hej
Bra!
Du kanske känner det som om jag snyltar på dina kunskaper och då käner du rätt. Men jag tror att många är intresserade av att få reda på hur det går till och eftersom du arbetar på ett förlag och har mer eller mindre en enda uppgift tycker jag att det är bekvämt att du svarar.
Eftersom jag och min man har ett förlag tillsammans och köper tjänster istället för att anställa och nyss startade vårt förlag ( juli 2006) ägnar jag mig hellre att skriva än att svara på frågor, som du kanske förstår. Därför är din blogg guld!
Ha de gott!
Tack för svaret Förlagsredaktören. Det är jätteintressant att få veta lite om era rutiner.
Men förlagen har aldrig funderat på att införa en variation av basrefusering?
Frasen som alla använder sig av, "tack men ditt manus passar inte in i vår utgivning" säger inte mycket. Skribenten vet inte om det egentligen föll på dåligt språk, inte trovärdig story, slarvigt manus, för kort manus eller helt enkelt att det var ointressant att läsa.
Självklart förstår jag att det kanske kräver några minuer mer av er, fast å andra sidan så vet ni anledningen till varför ni refuserar manuset.
Kanske skulle det inte vara så svårt att printa ut en passande basrefusering (av ett par tre standard). Och på så vis slippa att skribenten gör samma tabbe nästa gång hon/han skickar in nytt manus till er.
Tack, tack, för det här! Sådan här information är verkligen guld värt för den som skriver och drömmer om publicering.
Även denna gång håller jag med Anonym, det vore suveränt om man hade kunnat få någon indikation om vad som är fel i ens manus.
ETT av de förlag jag under förra året sände in mitt manus till, gav mig lektörens utlåtande. Alla andra var av typen två tre rader: "Tack, men nej tack!"
Manuset höll inte hela vägen, men jag fick trots refuseringen såpass många positiva synpunkter att det gav mig kraft att ta tag i manuset igen och göra det bättre. Och jag fick verkligen en indikation om vad som inte var bra nog.
Manuset fick ligga till sig ett tag, men nu är jag i full färd med att bearbeta det. Deadline - midsommar.
TACK till det förlaget.
Jag hade gärna skickat mitt manus dit igen, bland annat på grund av det oerhört vänliga bemötandet, frågan är om man törs.
Får man en andra chans?
Ninna: Om ett förlag går så långt att det skickar lektörsutlåtande så VILL de verkligen att du skickar in ditt manus igen efter omarbetning! Rättare sagt; det förlaget kan bli rätt pissed om du jobbar om efter deras synpunkter och sedan skickar till ANNAT förlag. Jag har själv varit med om att lägga ner rätt mycket tid på ännu ej antagna manus, kommit med egna synpunkter och bifogat lektörsutlåtande - bara för att få se boken komma ut på annat förlag senare, MED mina förslag till ändringar.
Se lektörsutlåtandet som ett första steg i samarbetet. Lycka till!
En annan förlagsredaktör! Tack! Detta hade jag inte kunnat gissa mig till. Det fanns inget i brevet som klart och tydligt sa mig att de gärna såg att jag bearbetade manuset och sedan skickade det tillbaka till dem.
Men det låter logiskt, och förhoppningsvis sant i det här fallet.
Om deras lektör hade ansett mitt manus vara uselt, helt utom all räddning, hade de antagligen inte skickat mig utlåtandet. Bara: Tack, men nej tack!
Jag hade också blivit "pissed off" om jag varit förläggare då.
Så jag kan ju alltid skicka dem en förfrågan, om de är intresserade av att ge mitt manus en ny chans.
=D
Ninna, du ska absolut skicka igen till det förlaget som kom med förslag på förbättringar! Fast först ska du skriva om ordentligt och ta till dig kritiken så att manuset verkligen blir bättre.
Det var så jag gjorde och det gick jättebra = blev antagen av just det förlaget.
Tack Johanna L - och alla ni andra som peppar mig.
Manuset låg och vilade sig ett tag. Sedan gjorde jag en bearbetning under januari och februari inför Kapitel1, och håller nu på med ytterligare en genomgång.
Jag har fått positiva omdömen om att det är en berättelse med fart, bra språk, bra personskildringar och bra miljöskildringar.
Sedan tidigare vet jag också att jag är bra på dialoger och gestaltningar.
Historien skulle kanske kunna funka så som den är, men jag har förstått att den är lite för ytlig.
Jag har inte vågat mig på att gå ner i karaktärernas psyke, känslor och liknande tillräckligt.
Eller "ta ut svängarna" som min cirkelledare alltid brukar säga. Jag ser att den kritiken var berättigad.
Därför lägger jag nu ner mycket energi och många timmar på att få manuset så bra som bara är möjligt.
MEN! Jag blir mer och mer nervös för att det inte ska räcka.
Fast ge upp - det gör jag inte! Och går det trots allt åt skogen med den här, så lägger jag den i byrålådan och koncentrerar mig på min påbörjade mordhistoria (med en något annorlunda twist).
Skicka en kommentar