söndag 7 juni 2009

Vem är jag?

Idag gör jag något riktigt roligt. Jag målar mitt fina virke till mitt nya staket. Det är så härligt att bli riktigt yr av alla ångor från målarfärgen. Nu börjar det dessutom bli riktigt varmt och skönt.

Det är verkligen roligt med alla funderingar om vem jag är. Är jag man eller kvinna? Kanske är jag en gammal gubbe? Jag kan tala om att jag inte är riktigt säker själv. Det är svårt ibland att veta vem man är. Håller ni inte med?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Håller med. Jag hittade mej efter trettio år. Nu är jag ganska nöjd. Är dock förundrad över var all ilska kommer från. Hade ingen aning om att jag var en arg människa och att jag dessutom skulle trivas med det...

//Liz Wennberg

Ramona Fransson sa...

Hej

Jaha, så du har tid att måla, vad kul!

Nu vid 53 års ålder har jag ganska klart för mig vem och varför jag är den jag är.Men det tog en jävla tid och var besvärligt.

Anonym sa...

Men hur kan du jobba på förlag? Någon tyckte att du skrev prydligt och korrekt som en liten farbror - jag däremot är förskräckt över hur du misshandlar svenska språket. Men det är kanske bara i din blogg? Förhoppningsvis besitter du mer kunskap än du visar här, annars har jag som sagt svårt att förstå hur ett förlag kan vara din arbetsplats.

Ninna sa...

Precis som när man skriver alltså. Tala inte om allt, för det blir inte lika roligt (bra, spännande, trevligt, hemskt osv) för läsaren då.

(Vadå misshandlar svenska språket? Får väl läsa allt du skrivit här på bloggen...)

carina sa...

Jag har hela tiden varit så säker på att du är en man att jag inte ens funderat över möjligheten att du är en kvinna.
Och det beror inte på att du använder dig av en iPhone (vilket jag vet att män gör något mer än kvinnor).
Fast jag kan ju ha fel förstås. Är du verkligen en 34-årig tjej?

Ninna sa...

Jag tog för givet att du är en kvinna. Varför vet jag inte. Språket kanske? Men behöver inte vara det.
Jag har läst hela din blogg nu (utom kommentarerna) och har inte hittat något som direkt tyder på manligt eller kvinnligt.

Mycket intressant och lärorikt har jag däremot hittat. Tack för en toppenblogg.

Apropå Kapitel etts tävling, så tog jag bort mitt manus därifrån. Gillade inte upplägget att den med flest vänner, arbetskamrater, släkt, etc ska ha en egen liten gräddfil. Liksom de som lyckades marknadsföra sig bäst. Personligen hoppas jag kunna titulera mig författare så småningom, inte marknadsförare.
Inte heller gillade jag att de som låg först alltid låg först. Då menar jag att man borde blandat bidragen ofta så att alla kunde få ligga på öppningssidan oavsett antalet röster. Allt för att fördela chanserna till genomläsning - och kanske röster - bättre.

Om mitt manus blir antaget, vilket jag innerligt hoppas, så vill jag att det ska bli publicerat för att det är BRA, inte för något annat.

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se