onsdag 27 maj 2009

Har läst manuset

Okej, nu har jag läst. Många av er förutsätter att jag kommer att förorda en utgivning bara på grund av vänskapsförhållandet mellan författaren och förläggaren. Och visst blir man påverkad. Om ett manus är dåligt spelar dock gräddfilen ingen roll. Vi kan inte ge ut dåliga böcker oavsett vem som känner vem. Då har vi inga jobb kvar till slut. Om det däremot är ett bra manus spelar gräddfilen roll, eftersom det inte drunknar i den stora manushögen utan uppmärksammas direkt.

Det här manuset var ett bra manus. På riktigt! Utan att gå in på innehållet kan jag säga att det både var intressant, spännande och välskrivet. Anmärkningsvärt många korr-/stavfel, men sådant går ju alltid att rätta till.

Jag kommer alltså meddela förläggaren att jag tycker vi ska gå vidare med det här manuset och boka in ett möte med författaren. Känns skönt för mig att lämna det vidare. Sedan får vi se vad förläggaren tycker efter det att han har läst. Men det skulle förvåna mig mycket om han tycker annorlunda. Vi får väl se …

7 kommentarer:

Liz Wennberg sa...

Ja, jag förutsätter ingenting. Har varit med för länge för att förutsätta saker.

Förstår inte heller felet med gräddfil. Alla har vi väl gräddfilat i ett eller annat sammanhang.

Anonym sa...

Hej,

jo, jag undrar över det här du beskriver.

Är det så att du/annan redaktör läser ett manus och sedan antingen rekommenderar det eller inte till förläggaren och att ni oftast har samma syn på manuset? På andra förlag har jag hört att manuset ska läsas av flera personer innan man ens tänker tanken att träffa författaren.

Men det kanske är här gräddfilen kommer in?

Håller med Liz om att det inte är mer fel i den här världen än i andra världar med gräddfiler. Det är väl bara det att när det talas så öppet om det så blir det så tydligt att det inte alltid är kvalitet som är det enda viktiga.

Visst är det så också att du läste genom hela manuset? En artighet som säkert inte ges till alla.


Gräddfil, gräddfil, ett kungarike för en gräddfil.

Anonym sa...

Visst existerar gräddfiler överallt, men jag tycker att i det här forumet är det lite onödigt att skriva om det. Många som hänger här skriver själva, har fått flera refuseringar, och vet att de är alldeles för tjocka för det lilla omtalade knapphålshuvudet som man ska igenom för att kunna bli publicerad.
Klart som tusan att det sticker i ögonen på många.
Samtidigt som det är intressant att veta hur de jobbar på förlagen, och att de inte är ett dugg annorlunda än andra företag.

Men handen på hjärtat, hade jag känt någon på ett förlag hade inte jag heller sagt nej till att åka räkmacka.....

Maria sa...

Oj vad du läser fort! :-)
Kanske är en fördel inom ditt yrke i o f s.

Emma Lind sa...

En fråga! Får ni ofta böcker som är upptryckta på eget förlag. Hur ser ni på detta. Är det "Bättre" att få ett manus i bokform än på lösblad?

Förlagsredaktören sa...

Emma! Jag har faktiskt aldrig fått ett manus i "bokform". Kvaliteten på din text är det enda som avgör. Det verkar onödigt jobb att göra en bok. Det är ju det du vill ha förlaget till, eller hur? Lycka till!

Emma Lind sa...

Ja, fast jag vann ett pris och får två exemplar gratis av min bok. Därför undrade jag om jag skulle skicka runt dessa böcker eller om jag lika gärna kan skicka utskrifter... Jag kan ju prova att skicka en bok till ett förlag och ett pappersmanus till ett annat så kan vi utvärdera sen. =)
För som du har sagt så finns det gräddfiler. Kanske kan man få en gräddfil med en tryckt bok. Det var så jag tänkte. Värt ett försök i alla fall.

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se